Blogg  |
Hej Vivi!
Hoppas att du har haft en riktigt skön Midsommarhelg!
Det har jag haft på många sätt.
Vill berätta att jag ska bli Farmor!
Ja nu undrar du säkert varför jag berättar det för dej?
Då vill jag påminna om att när jag var hos dej på min första kurs att lära sej att kanalisera, den 24 april så såg jag bl.a. bilden av ett babykuddfodral!
Du frågade då om jag visste ngn. som väntade barn – vilket jag inte gjorde.
Exakt 2 månader på dagen efter min upplevelse kommer alltså min son och talar om att jag ska bli farmor!
Jag blev både överväldigad av glädje över nyheten men också än en gång, så glad och lycklig över att mina guider visar mej bilder talar sanning.
Fantastiskt eller hur?!
Må bäst!
Kram
|
Delar här med mig ett mail från Ingela som hon godkänt. Detta efter att hon nyligen gått en kurs hos mig, underbart att få höra hur det går. Det uppskattar jag verkligen.
Hej igen!
Igår när vi förstärkte kontakten med vår guide och kanaliserade ängeln, så bad jag ju om hans/hennes namn – min ängel var väldigt diffus och egentligen bara ett ljussken i form av en ängel. Jag fick ju då svaret Lilja
Vid mitt första möte – då vi hade kurs i April då vi gjorde första mötet med en ängel så mötte jag ju Ärkeängeln Gabriel.
Nu sitter jag och snor lite tid på jobbet och googlar och läs vad jag hittade om Ärkeängeln Gabriel:
GABRIEL brukar ses med en lilja i sina händer. Han är ärkeängeln som står för hopp, upplysning och kärlek. Han förser oss med intuitiv lärdom och upplysning om de andliga plikterna.
Jag lovar Vivi jag är så ny och opåläst om allt detta, så jag vet absolut ingenting...
Jag blir varm och jag ryser! Han visar det verkligen på olika sätt så att jag ska förstå.
Vem har tid att arbeta Vivi???
Må bäst!
Kram Ingela
|
I mars hade jag en kurs i djurkommunikation. Fick detta mail från en av kursdeltagarna som gärna ville dela med sig. Så häftigt!
Hej Vivi!
Vill bara dela med mej av en funkande djurkommunikation!I helgen var vi på landet och vår grannes gamla hund Putte var upp och hälsade på. Sittande i solstolen med den gamla hunden liggandes på gräsmattan kopplade jag av och ”gick jag in i min värld” Jag frågade min guide vad det var för fel på Putte eftersom han var så stel och orörlig, jag fick då svaret att han har ont i höfterna och magen. Putte satt vid min sida i den andra världen och jag kliade honom. Jag testade då att backa några steg och sen lockade jag på honom. Jag ropade några gånger Putte, som har legat och solat på riktigt reser sej då, och kommer fram till mej och knuffar på min arm, slickar på handen och vill bli kliad!!!!
Gissa om jag blev imponerad!
På em. så kommer hans matte upp.
Jag frågar hur det var med Putte och hon berättade att han äter antibiotika för inflammation i höfterna, samt går på diet som han inte blir så bra i magen av men han måste gå ned i vikt så... !!!
Det funkar!!!
I den andra världen får jag också en bild av matten som sitter inlindad i en filt – jag fick känslan att hon hade brutit foten, men att det ändå var ett frågetecken runt det.
Eftersom jag fick ett rätt svar ang. hunden Putte, så tänkte jag att jag måste fråga hur vintern har varit om hon sluppit halkan och hållt sej på benen. (Hon är 76 år) Jodå det hade hon gjort, det hade vart så mycket snö så det var ingen fara med det, men hon hade varit på en Spa-resa till Pernu i Estland ”Ja där blev jag så inlindad i filtar och fick 3 behandlingar om dan i en hel vecka, du må tro att det var skönt att bli så ompysslad!”
J Jaa – jag kan inte annat än buga – vilken upplevelse att se att det verkligen fungerar Vivian!
Som tur var skrev jag ned allt.
Mannen som jag lever med, undrade vad jag skrev, det fick han själv läsa efter att matten hade gått hem. Även han börjar tvivla nu som har varit så ”Syns det inte så finns det inte” J
Tack för insikten och hjälpen till en ny fantastisk värld!
|
Det finns vissa dagar när ödmjukheten mot Universum inte finner några gränser. I onsdags var det en sån dag. Jag hade en Mediumkurs där 9st elever som aldrig någonsinn hade tagit kontakt med andra sidan var med. Några var helt oerfarna vilket är en utmaning i sig när man ska göra något dyligt. Jag hade en meditation på morgonen där jag bad mina Guider om lite extra hjälp och stöd för att mina elever skulle få ut så mycket som möjligt av det hela.
Kursen blev helt fantastisk! Det var så mycket starka känslor i omlopp och alla var så otroligt duktiga. Vi fick alla verkligen ut den bästa hjälpen för hela gruppen.
Vi hade en person med som aldrig hade ens övat ngt medialt innan som fick kontakt med en ung kvinna som hade tagit sitt liv, omvälvande att vara med om när man är helt nybörjare. Vilken gåva för både för den som överlämnade och den som fick ta emot budskapet.
En kvinna hade i 13år bett om att få kontakt med sitt barn som dog vid födseln. Så starkt och fantastiskt när denna pojke kom och förmedlade sig till sin mamma. Beskrivningen av hur han dog var klockren.
En kvinna som begravt sin älskade styvmamma samma helg fick oxå kontakt med henne. Aldrig har jag sett ett ansikte skina upp så mycket. Personen som fick kontakten beskrev sjukdom och situationen direkt, så duktig!
Alla presterade så otroligt bra så t.o.m jag blev förvånad. Men dessa tre budskap var extra starka just för motagarna vilket berörde hela gruppen starkt.
Det var verkligen en stark och fantastisk kväll med mycket tårar av rörelse, sorg och tacksamhet. En kurskväll som stannar kvar i mitt hjärta. Jag är tacksam! Tack alla ni som var där!
Kram Vivi
|
När jag tar emot klienter för en mediumsittning så får jag normalt information angående den bortgångne under själva konsultation. Ibland kan viss information infinna sig strax innan klienten kommer men oftast inte.
För några år sedan så så blev det vid ett tillfälle helt annorlunda och informationen kom redan på natten innan.
När klienten hade satt sig och vi skulle börja så gick jag iväg för att reglera persiennerna. När jag stod där så kom helt plötsligt nattens dröm som jag inte kom ihåg tillbaka till mig. Jag förstod då att jag lämnat min kropp under natten och jag hade varit på platsen när mannen gick bort. Jag såg hela förloppet framför mig och fick oxå veta hur gammal eller rättare sagt ung han var vid tillfället. Han hade fått en massiv hjärtinfarkt i 40 års åldern och det hela var mycket sorgligt. Kvinnan som var hos mig var hans "styvdotter". Vid senare tillfälle kom även hennes mamma för att få kontakt med sin man. Det hela var oerhört starkt för både mig och klienten eftersom det hela var en extraordinär upplevelse för mig.
Jag tänker i dag med extra varma känslor på dessa tre som lärde mig att aldrig ha förutfattade meningar om hur information kan komma.
Kram Vivi
|
Den mest omvälvande andliga/mediala upplevelsen hade jag för några år sedan tillsammans med en av mina absolut bästa vänner. Denna händelse har svetsat oss samman och vi har en speciell relation som vi inte delar med några andra.
Jag var en dag ute på promenad i skogen med min hund. Jag fick en sån stark insikt så att jag tvärnitade där jag stod. Jag bara visste....hon skulle bli en underbar mamma....hon skulle bli mamma! var orden jag fick till mig. Några dgr senar träffades vi över en fika. Jag skruvade lite på mig inför att ta upp detta med henne då jag visste att det fanns tveksamheter om hurvida hon kunde bli gravid.
Jag berättade i alla fall för henne vad jag visste och hon tittade inte det minsta förvånat på mig när hon sa; Jag vet, här om veckan var jag och fick healing och då "mötte" jag mitt kommande bans själ. Hon hade då bla fått veta vilket datum barnet skulle födas på.
Hon blev naturligtvis gravid. Barnmorskan berättade att datumet då barnet "blev till" var samma dag som jag fick info om graviditeten på min skogspromenad.
Senare födde hon barnet exakt på det datumet som hon förutspådde innan hon ens var gravid. Jag hade berättat om datumet för flera i omgivningen så förvåningen var onekligen stor och dom blev lätt chockade när det hela slog in.
Jag fick dessutom nästan till mig hela hennes namn när hon var en dag gammal, några bokstäver tillkom. Jag berättade inte vilken namn som jag fått för min kompis förrän efter det att dom bestämt sig. Dom hade inte en aning om vad hon skulle heta förrän på tredje dagen. Det visade sig då att namnet hade kommit i drömmen 3nätter i rad. Hon visste och vill förmedla sitt namn och hon var envis.
Denna lilla tjej är precis som hennes mamma en oerhört viktig person i mitt liv efter denna upplevelse. Hon lärde mig att barnen förmedlar sin ankomst innan vi ens vet att dom är på väg...om vi lyssnar så finns om där. Bebisar är inga små kollin, dom är höga andliga själar.
Kram
|
Jag har kurser i bla Djurkommunikation. Här tar jag upp lite hur det funkar.
Som jag ser det är våra husdjur Änglar på jorden vars enda uppgift är att heala och lära oss människor om kärlek. Har man djur så lever man statistiskt längre och är lyckligare. Djuren ger kärlek utan krav vilket gör att många som annars är rädda för kärlek vågar öppna upp och både ge och ta emot. Djur sviker aldrig och kan på så sätt heala sargade själar. Behandla våra Änglar på jorden med den kärlek och respekt dom förtjänar.
Djur använder inte ord när dom "talar" även om dom kan lära sig vissa.
Dom kommunicerar genom telepati. Man "sänder" över tankebilder när man vill förmedla något. Tänk och visualiser vad du vill att dom ska uppfatta/göra.
Ex: Prova med att sluta dina ögon och visualisera att din hund kommer till dig och du ger den en godis när den kommer fram. Fokusera och öva....öva...öva. Dom är inte vana att vi människor kommunicerar på det sättet så övning krävs. Speciellt med tanke på att det för oss kan vara svårt att verkligen sända över bilder.
Underskatta inte rätt sinnestämning när du talar med ditt djur. Om du utrycker och förmedlar dig med ABSOLUT rätt känsla och uttryck så förstår dom vad du menar.
Min första hund Rozz var väldigt tydlig när det var dax för honom att få somna in. Han slutade helt enkelt att äta. När min andra hund Gordon som växt upp med Rozz var i slutskedet av sitt liv så oroades jag av att jag inte skulle veta när tiden var mogen. Då han var dålig ville jag inte att han skulle plågas i onödan men inte heller ta bort honom för tidigt. Jag tog ett allvarligt samtal med honom där jag förklarde att han inte behövde stanna kvar i livet för min skull och att han tydligt skulle visa mig när det var dax. Gordon gjorde då precis likadant som Rozz. Han slutade äta och beslutet blev väldigt lätt för mig.
När du är i Nuet med ditt djur och fokuserar 100% så förstår dom intentionen. Underskatta aldrig våra själars förening men vi måste fokusera. Gäller både med människor och djur. Ge alltid hundra procen....kan aldrig missförstås.

Rozz & Fille
Kram
|
Första gången jag gick på kurs för att lära mig Djurkommunkation mötte jag min numera bästa vän Marie. Vi hade båda med oss foton på våra "älsklingar" och såg med spänning fram emot vad dom hade att berätta för oss.
Marie "pratade" med min hund Gordon som hon naturligtvis inte visste något om, vi hade ju aldrig träffats tidigare. Han påtalade för henne väldigt starkt att han ABSOLUT ville träffa kaninen!!!! Jag började asgarva. Min bäst vän Carina hade nämligen beställt kaninen "Humpe" som ännu inte var född. Vi hade många och långa telefondiskussioner om min doberman Gordon skulle få träffa och hälsa på Humpe. Jag ställde mig tveksam, inte för att Gordon skulle skada honom utan mer för att han skulle skrämma slag på kanin stackarn. Gordon älskade alla smådjur och kunde vara väldigt burdus i sin framfart. Tydligen hade Gordon uppfattat våra samtal och nu tog han tillfället i akt att berätta vad han ansåg om saken...eller hur? haha
Jag & Humpe
Gordon berättade även att han inte ville ha halsband på sig inomhus, det skavde och var väldigt obehagligt att ligga på. Jag förstod ingenting? Han brukade aldrig ha halsbandet inomhus. Dagen efter trillade bitarna på plats. Jag hade köpt ett nytt sk "skallhalsband" som han fick ha på sig när jag inte var hemma. Halsbandet reagerar på vibrationerna när hunden skäller och dom får då en liten vattendusch. En lite obehaglig upplevelse för dom flesta hundar och dom upphör skälla i pur förvåning. Väldigt effektiv och humant sätt. Det är otroligt roligt och fascinerande att kommunicera med våra kära djur.
Gordon & min systerdotter My
Kram
|
Utan meditation så stannar mitt liv. Det är i meditationens tystnad som jag kan komma i kontakt med understömmarna i mitt liv, med mig, vad som är på gång? Vad bör göras? Hur mår jag? Allt det som det yttre bruset förtar och överröstar....tystnad.
För att höra oss själva så behöver vi tysnaden. Om människor lyssnar innåt så kan dom höra sig själva skrika långt innan det går åt helvete. Dom skulle känna när dom går emot sig själva. Ingen skulle gå in i den omtalade väggen utan att bli varnade långt innan. Tystnaden är förutsättningen för inre lugn.
Meditation kan vara så mycket. Det finns traditionell meditation, Aktiv Buddistisk meditation, Yoga, Qi Gong, promenera i tystad kan vara meditation och även sitta på en sten och stirra ut över havet. Det finns tusen sätt att finna tystnaden. Det gäller att hitta sitt sätt.
Kram
Princess
|
Elin Kling har med jämna mellanrum under ca 4-5år gått hos mig för rådgivning. Jag har fler kända klienter som återkommer men lämnar inte ut några namn om dom inte berättar om det själva. Elin är precis så trevlig och ödmjuk som hon verkar. En riktig kanon tjej!www.youtube.com/watch
Annika Ljungberg är en älskad personlig vän som jag har det andliga intresset gemensamt med. Kolla gärna hennes blogg där hon tillsammans med mycket annat även tar upp sin andlighet. http://www.finest.se/maryjoe
Annika & jag på Coctailfest på Berns-09
Kram
|
| Jag får ofta frågan hur och när jag upptäkte att jag hade "gåvan". Jag tror inte att vissa människor har fått eller föds med en "gåva". Min övertygelse är att alla har förmågan. Skillnaden är att vissa av oss väljer att utveckla den. Vi är alla andliga människor med en själ. Att komma i kontakt med själen är något som alla naturligtvis kan. Allt annat vore märkligt!
Med träning, engagemang och ett stort intresse så anser jag att vem som helst kan lära sig att komma i kontakt med tex bortgångna personer. Precis som med allt annat man vill utveckla och bli duktig inom så krävs det träning.
Skillnaden mellan mig och någon som inte har utvecklat sin förmåga är att jag gjort valet, Det som krävs är att ta steget och våga...
Kram
|
För ca 2år sedan när min exman gick bort så hade jag en stark upplevelse som betydde oerhört mycket för mig. Vi var bästa vänner och pratade med varandra nästan varje dag även fast det gått några år sedan skilsmässan. Vi hade känt varandra i 21år och vänskapsbanden var super starka mellan oss. Vi hade båda gått vidare kärleksmässigt i våra liv och han hade en ny kvinna i sitt liv men vänskapen var starkare än någonsin.
På julaftonens eftermiddag kom han förbi hemma hos mig efter att ha firat jul med sin familj. Han hade köpt en jätte fin bok i julklapp till mig. Även om vi inte längre köpte presenter till varandra så hade han tänkt på mig när han såg den och ville defenitivt att jag skulle ha den. Boken betyder oerhört mycket för mig idag. Vi hade en otroligt trevlig kväll/eftermiddag tillsammans. Dagen efter kom han förbi mig och hjälpte mig lite med datan och sedan tog vi adjö...för sista gången visade det sig. Han åkte dagen efter utomlands i 3veckor och när hon kom hem igen så gick han tyvärr bort han inom 24tim.
Tre dagar innan han gick bort så drömde jag att hela himlen var full med dom allra vackraste snöflingorna, jag njöt av åsynen och kände en underbar känsla av perfektion. Jag hör då en röst som säger - " Det är inga snöflingor du ser, det är änglar. Det kommer en jobbig tid och du kommer att healas. Jag förstod naturligtvis ingenting och tog inte det hela på något större allvar. Dagen efter så började jag få ont i hjärtat. Detta pågick sedan i 2dgr och värken bara ökade. På andra dagen så sa jag till min syster att jag började bli rejält orolig, någonting var fel, men vad? Vid femtiden på eftermiddagen ringer min fd svägerska och meddelar att min exman just fått en hjärtinfarkt och gått bort. Då försvann värken, då förstod jag. Det skulle komma en tid för mig där jag behövde hjälp att healas....
Hur man får budskap om att något ska hända kan se väldigt olika ut. Därför kan det vara svårt att förstå innan vad som håller på att hända. Min övertygelse är att vi aldrig får sådan information som vi inte kan bära. Om det är meningen att vi ska varna eller hindra en händelse så kommer det att ske, vi kommer då få veta vad vi ska göra, det kommer att vara självklart. Våra kära bortgångna och vägledeare skulle aldrig ge oss info om något som skulle kunna leda till ångest eller dåligt samvete för oss.

Min vackra exman
Det finns änglar mitt ibland oss....
Kram
|
Förra veckan hade jag en väldigt vacker upplevelse. En kvinna kom till mig vars man hade gått bort efter längre sjukdom. Jag förstod nästan omgående att det var sin man hon sökte och han kändes otroligt kärleksfull. Jag frågar aldrig innan vilken person dom söker och vill inte heller veta. Det är lättare att jobba om man inte har några förutfattade meningar om vem den bortgångna är. Mannen berättade för mig att hon hållit honom i handen i slutet. Då hon inte var närvarande vid bortgången så blev hon först förvirrad. Sen berättade hon att hon suttit och hållit hans hand i flera timmar, var han medveten om det? Naturligtvis, och han ville självklart att hon skulle veta det. Viken gåva att kunna berätta för henne att hennes man var med henne dom timmarna och att han var medveten om hennes avsked.
Kram
|
Jag tänker blogga här om mitt liv som Medium men oxå ibland som "ytliga" Vivian som ibland tenderar att ta över - Tankar,funderingar, insikter, erfarenhet och en massa kunskap. Allt i en behagligt salig röra.
Då jag arbetar som Medium så är andligheten min vardag och en naturlig del i mitt liv. Jag har märkt att många är nyfikna på hur det ser ut och funkar.
Jag är dessutom en både ytlig och fåfäng kvinna. Tycker att "livets goda" är en ypperlig balans till den annars så "djupa" sidan av mig. Balans är viktigt. Ensidiga människor som sitter fast i sina tankar, värderingar och sinnen är tråkiga. Låt oss ist vara flerdimensionella, intressanta och nytänkande.
Intresset för det fördolda har jag haft med mig hela mitt liv. Jag har alltid haft lätt att känna av människor och stämningar i min omgivning. Jag anser mig inte vara mer andlig/medial än andra utan vi är alla själar med stor kunskap och visdom. Min andliga utveckling ser jag som en livslång process utan slut. Jag började mitt andliga "sökande" som 16åring och ser mig i dag snarare som en "vetare". För mig är det viktigt att söka utvecklig och att vidareutvecklas inte minst personligen. Det enda begränsar oss är våra egna tankar.
|
Hur hårt kan livet va kan man lugnt fråga sig ibland? Hur fucking hårt som helst är mitt svar när jag vaknat upp på min riktigt dåliga PMS sida! Jag som inte ens lider av PMS drabbas av någon underlig anledning iaf mellan varven. Har då och då svåra fantomsmärtor som slår hårt mot alla inom en 50mils radie! Man skulle ju kunna tro att den höll sig borta pga av tilltagande ålderdom men icke. Jag är lyckligt befriad från eländet och även om humörssvängningarna och stress svettningarna som ibland infinner sig skulle kunna vittna om ett långt framskridet stadie av klimateriehäxa så är inte fallet...ännu. Vissa dagar/veckor/månader.....ibland år är karmahelvetet helt satt ur spel och man börjar famla efter både Botox och avlivningsprutan med ena handen medans den andra handen förtvivlat letar efter pennan för avskedsbrevet. Hjärnan har som vanligt ingen koll utan undrar förstrött...vafan hände?? Igår va ju livet toppen och jag var skitsnygg och världsbäst. Ibland skaver ärtjäveln som fan under prinssesrumpans madrass. Jag tror ju som bekant på karmalagen där devisen är att det man ger ut det får man oxå tillbaka. Hur jäkla taskig har jag då varit kan jag ibland fråga mig? Helt ovetandes dessutom! Hade min alkoholkonsumtion varit högre så hade jag misstänkt att den var boven i dramat....men nej. Någonting säger mig att jag varit en riktig avskrädeshög i mitt förra liv? Eller gillar livet bara att jävlas lite extra med vissa....tydligen även dom som kånkar omkring på änglavingar. Tror jag ska byta ut dom mot en sån där propeller på ryggen som Karlsson på taket har och flyga runt och be livet dra åt helvet i största allmänhet...om jag törs.....
Nu var det inte jag som drabbades hårt denna gång utan en nära vän som defenitivt inte förtjänat behandlingen hon utsatts för. Hon ringde förtvivlat till mig i förra veckan och frågade om hon kunde komma över på studs...självklart! Hade fått ett sms av sin pojkvän som hon skulle bli sambo med i nästa månad. Hon misstänkte att han gjorde slut. Mycket riktigt...och dessutom via sms....49år och ORKADE inte prata??? Jäääävligt moget!! Världens bästa man trodde vi och alla andra som träffat honom. Trygg, stabil och kärleksfull....tjohejdu! Kärlekssemester i början på månaden där han ville förlova sig på impuls och gå tillbaka till exet som han inte glömt i slutet på månaden. Här svänger det minsann. Man kan få PMS för mindre......
Behandla för guds skull andra som du vill bli behandlad själv!
Kram
|
Såg på tv igår ett program om tankar kring döden. Insåg verkligen vilken gåva det är att veta att det finns ett liv även efter detta liv. Tyckte så synd om kvinnan vars verklighet och tro var ett stort mörker efter detta livet. Vilken plåga det måste vara att känna och tänka så. För min del har jag fått så många bevis för att livet går vidare att den rädslan och tanken för länge sedan försvunnit ut genom ngn bakdörr som jag inte lägre hittar.
Jag tror på reinkarnation och återfödelse. Är mer orolig över sjukdom och vilket "skitliv" jag ska få nästa gång än att jag ska uppslukas av ett evigt mörker.
Då Buddismen är en livsfilosofi som känns rätt för mig så försöker jag i största mån leva mitt liv efter Karmalagen - Det vi sår får vi oxå skörda....Det vi ger ut får vi tillbaka. Eller lite försvenskat - Som vi bäddar får vi fasiken ligga..... Gäller f-n att bädda ordentligt annars blir det knöligt utav bara helvete i sängen och ensamna där lär vi oxå bli. Dom skitiga sängkläderna lär försvinna i tvättstugan, troligtvis snodda av grannen som inte kan sova när vi hamrar i väggen kl 23.00.
Buddismen har ingen Gud och är därför igentligen ingen religion utan en livsfilosofi. Jag har svårt att tro att det sitter en gubbe på ett litet moln någonstans och dikterar villkoren för liv och död. Däremot så tror jag på att det finns en högre ordning, en högre plan. Min tro och övertygelse är att Universum i sig är en livgivande och intelligent energi. Den Universuella energin föder allt och att precis som när man radar upp Dominobrickor på en rad och puttar omkull den första så följer resten med i fallet därför att kursen är satt och slut resultatet är ödesbestämt. Alla handligar som sätts igång har ett öde.
I hela universum finns det ett överflöd av allt. Anledningen att människor svälter eller är fattiga är inte för att mat eller pengar inte finns. ABSOLUT INTE! Det är för att folk inte vill dela med sig, det skulle krävas uppoffringar som alltför många inte är berädda att ta. Att dela med sig kostar. Det finns hur mycket pengar och mat där ute som helst - för några få. Vi är begränsade i våra tankar därför ser vi inte lösningen. Bara för att vi inte kan se så innebär det inte att lösningen inte existerar. Det finns ett överflöd av allt där ute och den energin kan man attrahera....
Den universella energin användas när man jobbar med attraktionslagen "The Law of Attraction" för er som sett/läst The Secret. Lika dras till Lika. Kalla det magi om ni vill...
Du styr själv vilken energi som ska komma tillbaka till dig genom att ta ansvar för dina handlingar.
Kram
|
När jag nu ändå är inne på ämnet djurkommunikation efter helgens kurs så tänkte jag berätta lite om min högt älskade och saknade Doberman/Goldenkille Rozz. Världens underbaraste och gladaste vovve och tillika min livs stora kärlek. Inte många människor jag älskat mer än honom. 13 ljuvliga år fick jag tillsammans med denna "tokdåre".
Rozz hade ett halvår innan han gick bort opererat bort en cancerknöl men var som det yrväder han alltid var tillbaka i gammal form fort som attan. Någonstans inom mig visste jag naturligtvis att hans tid var utmätt och att slutet nalkades men livet är till för att levas och det finns bara ett sätt att förhålla sig till våra liv - en dag i taget - Här och Nu! Och leva gjorde han sannerligen.....tills den dagen han tyckte det räckte.
En måndag slutade han plötsligt att äta. Han tittade på mig med sina stora vackra bruna ögon och jag tänkte att ojdå...kanske en pinne i halsen satt sig fast...eller nått...sjuk var han iaf inte...så mycket visste jag minsann! Min dåvarande man såg däremot lite mer tveksam ut.
När Rozz inte heller åt på tisdagen så ringde jag naturligtvis till veterinären och fick en tid samma fredag. Det här skulle lösa sig......var så säker! På onsdagen så sa min man det uppenbara att det nu var dax för Rozz att somna in. Han tappade ork och vikt fort. Jag blev fly förbannade och vägrade höra på det örat. han skulle undersökas...han skulle bli frisk...PUNKT SLUT! Jag matade honom med små bitar chokladbollar som både han och jag älskade (vi brukade oxå äta semlor m mjölk tillsamman) en halv boll lyckades jag få i honom under en hel dag. Säkert uppoffrade han sig för att jag inte skulle vara ledsen, så full med kärlek.
Natten till torsdag så kom min gamla katt Theo till mig i drömmen. Det första jag då sade till honom var att - "vad konstig du ser ut?" Han svarade då att han var inte här som levande utan som Död. Han skulle hämta Rozz, tiden var mogen. Theo var 5år när vi skaffade Rozz så dom hade kamperat ihop i många år och var som syskon. Jag grät. När jag vaknade på morgonen så berättade jag för min man om min upplevelse och sa att ingen undersökning skulle göras utan han skulle lugnt få somna in. Och så blev det.
Vi satt tillsammans på hans filt på golvet där han låg på Årstakliniken och strax innan han somnade in för alltid så viskade min man i hans öra att nu kommer Theo och möter dig. Rozz började då vifta på svansen och fortsatte tills han var borta. Så älskad.
När Rozz varit borta i 6månader så gick jag en krisllhealingskurs. Läraren skulle visa på mig hur man gjorde och jag låg där på britsen med en massa stenar och kristaller över hela kroppen utan att kunna röra mig. Då berättar vår lärare att hon ser en stor svart hund vid min sida och att han nu är en ängel. Tårarna började forsa ur mina ögon och jag grät hejdlöst. Mitt i allt detta martyrskap så lyckas jag klämma ur mig att han var minsan - "En på miljonenen!". Ur hennes mun kommer det då så snabbt så hon inte själv hör vad hon säger - " Nej! Jag var en på HUND.....ra!" Mitt bölande avbryts av att jag ist börjar asgarva och alla tittar oförstående på mig, inte minst läraren som inte förstod vad hon sagt. Djur har en sån otroligt skön humor har jag märkt när jag kommunicerar med dom, vilka Änglar!
Under ca 1,5år hade jag stor sorg efter Rozz och jag mötte honom ofta på natten där vi kramades och lekte och den underbara känslan följde alltid med mig hela dagen efter och det kändes underbart. Min man sa vid ett tillfälle att han var avundsjuk på mig som hade dessa möten och fick träffa Rozz. Då ska ni veta att han inte på något sätt var en andligt/medialt intresserad man då jag sällan dras till sådana! haha Varför ska man göra det lätt för sig?
När 1,5år gått så mötte jag Rozz för sista gången. Han visade sig då som en jätte liten svart hund. Jag frågade honom varför han var så liten? Han svarade - " Det är inte jag som är liten, det är din sorg som krymt". Jag träffade hon sedan aldrig igen och det är nu ca 8år sedan. Visst hade han rätt, sorgen hade äntligen släppt taget om mig.....
Vi kan möta både djur och människor i drömmen, levande som döda. Vi är i ett annat medvetandetillstånd och kan då lämna våra kroppar och besöka både platser och varelser. Mer om detta kommer.

Älskade Rozz
Kärlek Is The Shit!
Kram
|
Efter att jag hållt kurs hela helgen och sedan jobbat fram till på småtimmarna så är jag rejält trött idag. Utav någon anledning så trivs jag med att arbeta på nätterna, iaf när det gäller sådant som jag tycker är kul och får inspiration av. I annat fall skulle jag troligtvis somna ståendes då jag till naturen är ganska kvällstrött.
Känslan av tillfredställese efter helgen dröjer sig kvar i min kropp och jag inser att jag håller på med det roligaste och mest spännande som finns...Andlighet!
Tjejerna som kursade i helgen var alla relativt oerfarna och jag tror inte dom gått några kurser tidigare. Men oj vilka framsteg dom alla gjorde.
Så himla kul när en av eleverna fick kontakt med sin Andliga Guide/vägledeare och hon fick ett namn på honom som vi googlade på och det visade sig betyda "great" (Stor). Senare kom det en andra Guide till henne och när vi googlade på betydelsen av det namnet så visade det sig vara " Den Lille". Slump? Skulle inte tro det!
Våra vägledare låter oss inte gå genom livet och våran andliga utveckling utan bevis. Hur ska vi annars kunna växa?
Lev ditt liv efter din själs sanning, inte någon annans!
Kram
|
I helgen har jag haft en underbar kurs med ett gäng inspirerande tjejer. Jag älskar verkligen att hålla mina mediala kurser. Att kunna överföra den kunskap och insikt som jag själv fått tilldelat mig på olika sätt är verkligen en gåva jag uppskattar och är tacksam för. Dom var alla så otroligt duktiga och gjorde stora framsteg. Det är otroligt att se hur fort utveckling tar fart när man väl bestämt sig. Universum finns där för den som gör valet att ta steget...alltid. Enligt mig så kan alla människor komma i kontakt med sin själ och därmed också utveckla sina förmågor. Allt beroendes på vilken stig man vill gå, alla vägar ligger öppna.
På helgens program stod bla djurkommunikation som är otroligt kul. Våra kära husdjur är fulla med humor och besitter mycket större humor än vi människor är kapabla till. Antagligen för att det är enda sättet för dom att stå ut med oss ohängda människor misstänker jag Själv blev jag otroligt rörd när min älskade katt Theo som gick bort för 13år sedan väntade på mig. Jag har haft många katter i mitt liv men honom brukar jag kalla för "katten i mitt liv". Eleven beskrev hans kärleksfulla personlighet på pricken. En annan av tjejerna kommunicerade med min vackra Alexia som inte heller längre finns i livet. Utan att veta så berättade hon dessutom att hon såg en svart katt runt henne (Alexia var själv siamestecknad). Det var Alexias mamma hon såg som jag oxå hade...imponerande!

Min älskade Theo som tyvärr inte längre finns med mig.
Det vi ger energi växer så sprid kärlek & medkänsla!
Kram
|
 |
|
|
|
|
| |
|